Det är inte lätt att flytta tillbaka till ett land som man fötts upp i. Jag blev kallad för hurri av mina landsmän och det är eg ett skällsord. Jag har t.o.m det finska statsvapnet intatuerat på armen och är en stolt FINNE!!

Jag flyttade tillbaks till Finland för att lära mig det professionella språket inom vården då många boende här i Värmland är finländare och vid demens glömmer svenskan och hur fan ska man då sköta om dom när de inget förstår.

Nåväl, jag skulle vara där i fyra månader, det blev fyra år. Jag hoppade snart av skötersketugget och började som målare. Fick senare ett anbud om att börja som ställningsmontör och eftersom jag alltid sett upp, ja verkligen "sett upp" till dessa stora starka ståtliga män som hänger i rör uppe i skyn. Först trodde jag att det var mitt livs största misstag för jag fick ett första uppdrag av chefen och jag fixade det med darrande knän. Men med åren så försvann rädslan och med den kom rutinen och kunskapen och oförsiktigheten. Jag jobbade upp på ett tak, eller ja taket var rivet och de höll på att bygga ett fläktrum där.

Fläktarna plus en massa rör mm fanns i rummet samt en massa arbetare. Jag gick på kanten av väggen och skulle justera ett fäste när det brakade till och jag föll handlöst ner 4-5 meter. Jag hamnade mellan väggen och ett fläkthus och man kunde nästan se mina skrapmärken efter fingrarna på väggen där jag rasat ner. Folket kom springande medans jag ställde mig upp och borstade av mig dammet. De undrade så klart hur det hade gått och jag svarade bra, och klättrade upp igen. Jävlar så ont varje steg gjorde men jag kunde väl inte visa det för dessa finnjävlar som anser att jag är en landsförrädare som flyttat till sverige och är svensk medborgare. Dagen efter var min kropp ett enda stort blåmärke. Jag jobbade med ställningar i 2,5 år och blev med tiden ganska väl ansedd och fick mig några riktigt goda vänner.

Vilken utsikt det var att jobba med ställningar. Tänk er i Helsingfors med alla dessa vackra hus vid kusten. 64 meter var väl det högsta jag var med och byggde men det räckte för en del av mina polare som valde att vara på markplan och skicka upp varor istället ;-) Fast när man jobbade på fasadställningar fick man se både det ena och det andra in i husen men det går vi inte in på här.

Vi var ett femtiotal anställda i den firman (Telinemiehet oy) och när jag började så var jag såklart ett bottenskrap med den sämsta lönen. två och ett halvt år senare så låg jag på femte plats i löneligan. Mina kollegor hade jobbat i firman i tio år och mer men inte klättrat alls. På frågan varför jag hade bättre lön än dom svarade chefen... han jobbar!

Och idag när jag tänkte lägga till sidan för firman så ser jag att de gått i konkurs. Det var tråkigt att se. Men vi var väl ett bemanningsföretag till ställningsfirmor och största klienten var väl telinekataja oy.

Ja teille kaikille suomalaisille. Oli kiva käydä siellä suomessa mutta kyllä tää ruotsi on paljon parempi maa. Sääli että ette opi sitä pakkoruotsia kyllä tekin varmaan pärjäisitte paremmin maailmassa. pusihali kaikille.