Aschbergs lägsta skämt - ord för ord

Det är Kal å Ada som sitter enna i Slottsskogen och vänslas - mycket intensivt på en träbänk - en sån där ribbad parkbänk.
Å så säger Kal: – Ada du kan la känna lite på den.
– Ja, det kan jag la, säger Ada.
Å så vränger han ut den genom ribborna. Och så är det lite mörkt. Och så känner hon med handen.
Å så säger hon: – Men Kal, de e ju två!
– Ja jag bajsa lite också.