måndag, april 07, 2008

Några anekdoter från mitt liv.


På hemmaplan fanns ett dansställe som hette Gruvan, ja vi pratar om Grums nu. Detta var nångång på 70-80 talet. Jag hade upptäckt rusdryckerna och vinglade omkring på dansgolvet och ett tu tre så vart man pissnödig och skulle på toaletten. Herrarnas var det fullt på så jag tänkte smita in på damernas. Väl inkommen där så hör jag en pipig röst säga att "det här är damernas".
Jag fann mig ganska fort och sa tack, men jag dansar inte.

En annan gång på samma plats fast nu på utsidan. Där står jag intet ont anande om att jag har ovänner. Fram kommer en stor killeoch tar ett björngrepp om mig och ska ge mig stryk. Jag var säkert bara 14 då och han gått ur skolan. Han höll på att krama luften ur mig och jag var säker på att nu skulle jag få stryk så det sjöng om det.

Hur det nu än kom sig så ställde jag mig på tå och pussade han på munnen vilket resulterade i att han vart så paff att han slog ut med armarna och jag var fri. Då slogs Grumsrekordet på 100 meter kan jag tala om . Jag sprang och sprang och stannade inte förrän jag var hemma...

Jag har en son...eller iaf hade. När han var runt tre-fyra så skulle vi på nåt galej typ födelsedag eller nåt. Minns inte riktigt men jag sa till honom att gå ut och vänta tills jag bytt om. Han hade redan finkläderna på sig. När jag var klar öppnade jag dörren och såg min grabb stå där lerig upp till halsen... Vet du vad en gris är? frågade jag. Ja, svarade han, barn till ett stort svin. hahahahahaha
Det kommer fler storyn som handlar om mitt liv, men vi börjar
försiktigt med dessa så får vi se sen om ni orkar med mer.

Krama varandra där ute ;-)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja alla gånger man varit på Gruvan minns man, i alla fall sånt som man inte har förträngt medvetet därifrån! //Terese, en gammal grumsing..

Rescue sa...

"Pappa jag vill va en italienare..." eller hur låten nu va! Kul bild, grabben!

Pussa pojkar, ja va gör man inte för att slippa stryk! Men j-r va stryk du skulle ha fått om du ramlat! Modigt!